Här presenterar vi i bydokumentationsgänget generationer av bybor och gårdar i text och bild. Till vår hjälp har vi både släktforskare och hembygdsfolk. Med utgångspunkt från foton, tidningsurklipp och andra skrivna källor, gör vi vår historia tillgänglig på den här hemsidan. Vill du också bidra? Kanske rätta till fel eller komplettera med nya uppgifter? Välkommen att höra av dej. Pandemi eller inte, vi kan träffas över internet.
Fr.v. 1 Märta, född 1917, dotter till Elin Mårtensson, f. Näs, Gm. Johan Mårtensson. 2. Kristina (Stina) Mårtensson senare gift Molin f. 1911. 3. Karl Näs f. 1917 Senare sambo med Dagmar Steinholz, f. Linde. Främre raden, Per Martin Mårtensson f. 1916, senare till Ljusnedal. Brita Näs,född 1915 senare g.m. Pelle Jonasson Oppi Gala. Karin Mårtensson senare g.m. Per Eriksson Oppi Jons, f. 1914. Kristina, Per Martin och Karin var barn till Gölin och Per Mårtensson. Karl och Brita var barn till Anna, f. Bergqvist och Erik Näs.
Ingrid född 1919 död 1941, Halvar f. 1917 d. 1988. Barn till Kristina, f. Vestin och Kristian Svensson,f. i Tännäs. Ingrid fick en dotter, Gunnel, f. 1940 Fader var Karl Solsten. Halvar blev gift med Vera Solsten och fick en dotter, Anita.
Henrik William Johansson Järv med sönerna Elis Ville och Henning arbetade länge som stenhuggare och ofta utefter stränderna av Vikarsjön, stenblocken användes till brobyggen, husgrunder, vägtrummor, grindstolpar mm. I Hedeviken bodde under ”Rallartiden” stenhuggare från Bohuslän. Om man går utefter Järnvägsvallen kan man se deras verk, brovalv, ett exempel är järnvägsbron över Vitån, och trummor för bäckar och diken, vilka fina arbeten dom gjorde. På bilderna syns familjen Johansson i arbetstagen, på den ena bilden är lillflickan Irma med, hon var för övrigt den enda i familjen som tog namnet Järv.
Johan, född 1899, var son till Karolina och Halvar Jonasson. Karolina från Sveg och Halvar från Hede bodde till att börja med uppe i Lill-Mora på No 9, men flyttade redan 1914 med hus och allt till det som kom att kallas ”Halvars” tillhörande No 1. Flytten kom sig av att järnvägen skulle komma att dras över deras Torp.
